Lajv
Jag har som sagt varit på lajv i fem dagar. Det var fett kul! Jag och mina kompisar spelade fyra havsknytt (Stim, Skum, Plask och Plums) samt två rundöron (människor), som Plums (dvs jag) hande "hittat" vid strandkanten, där de spolats upp efter att deras skepp förlist. De hade inget minne av något som hänt innan Plums hittade dem, och var på jakt efter någon som kunde hjälpa dem. Rundöronen kallades Först och Sen, för den ena vaknade örst och den andra sen.
Havsknytten ägnade stora delar av lajvet åt att spela "sten med kotte" (det ska spelas med stenar, men eftersom vi inte vågar oss ut på vägarna så mycket, spelar vi det oftast i skogen... och där finns det ju fler kottar att tillgå), som är ett logikspel. Riktigt roligt faktiskt, även om Plums hela tiden förlorar XD. De ägnade också mycket tid åt att ta sig riunt i skogarna, samt till olika folk på lajvet, för att ta reda på information om en odöd riddare, av oss kallad Utter.
Detta låter väl helt rörigt för de flesta, men det var sjukt kul! Me <3 Lajv. Har bara varit på tre stycken, men jag tycker att det är såååå kul! Har velat lajva sen jag läste om lajv i KP för en herrans massaår sedan, men fick inte tumen ur förrän jag träffade en tjej på språkresa i Frankrike, som sedan frågade ifall jag ville följa med henne och hennes vänner på lajv. Hon och hennes syster är nu någa av mina bättre vänner, fast vi inte ses så mycket, och det är henne jag ska bo med i Paris! (Fast hon kommer dit ca en månad efter mig för hon måste ta studenten och sånna saker först).
Åh, det var så sjukt kul! Det bästa är att det verkligen känns verkligt. Hur konstigt det än låter! Det är inte alls svårt att hålla sig till sin karaktär heller, eftersom alla andra gör det. Skulle man gå "off" (bete sig som sitt vanliga jag och prata om saker som inte är tidsenliga "in-lajv"), känner man sig bara dum och förstör för alla andra. Och det vill man ju inte såklart.
Det är roligt, för folk verkar ha tyckt att vi var rätt bra också. Kul, för knytt är ofta inte särskilt uppskattade, utan folk brukar störa sig på dem. Som knytt känns det därför som om man simmar motströms, för att man från början möts av fördomar och en negativ inställning.
Fetsmink (det vi har i ansiktet och på händer/armar) är dock ett helvete. Först att få på utan att se "smutsig" ut (dvs att man ser får riktiga hudfärg) och sedan att få bort. Jag är fortfarande blå i hårfästet och åp armbågarna. Så nu ska jag nog ta en dusch och se om det försvinner.
/Josse
Havsknytten ägnade stora delar av lajvet åt att spela "sten med kotte" (det ska spelas med stenar, men eftersom vi inte vågar oss ut på vägarna så mycket, spelar vi det oftast i skogen... och där finns det ju fler kottar att tillgå), som är ett logikspel. Riktigt roligt faktiskt, även om Plums hela tiden förlorar XD. De ägnade också mycket tid åt att ta sig riunt i skogarna, samt till olika folk på lajvet, för att ta reda på information om en odöd riddare, av oss kallad Utter.
Detta låter väl helt rörigt för de flesta, men det var sjukt kul! Me <3 Lajv. Har bara varit på tre stycken, men jag tycker att det är såååå kul! Har velat lajva sen jag läste om lajv i KP för en herrans massaår sedan, men fick inte tumen ur förrän jag träffade en tjej på språkresa i Frankrike, som sedan frågade ifall jag ville följa med henne och hennes vänner på lajv. Hon och hennes syster är nu någa av mina bättre vänner, fast vi inte ses så mycket, och det är henne jag ska bo med i Paris! (Fast hon kommer dit ca en månad efter mig för hon måste ta studenten och sånna saker först).
SÅHÄR SÅG VI UT! Gissa vem jag är! ;P
Åh, det var så sjukt kul! Det bästa är att det verkligen känns verkligt. Hur konstigt det än låter! Det är inte alls svårt att hålla sig till sin karaktär heller, eftersom alla andra gör det. Skulle man gå "off" (bete sig som sitt vanliga jag och prata om saker som inte är tidsenliga "in-lajv"), känner man sig bara dum och förstör för alla andra. Och det vill man ju inte såklart.
Det är roligt, för folk verkar ha tyckt att vi var rätt bra också. Kul, för knytt är ofta inte särskilt uppskattade, utan folk brukar störa sig på dem. Som knytt känns det därför som om man simmar motströms, för att man från början möts av fördomar och en negativ inställning.
Fetsmink (det vi har i ansiktet och på händer/armar) är dock ett helvete. Först att få på utan att se "smutsig" ut (dvs att man ser får riktiga hudfärg) och sedan att få bort. Jag är fortfarande blå i hårfästet och åp armbågarna. Så nu ska jag nog ta en dusch och se om det försvinner.
/Josse
Kommentarer
Trackback
